Med en vinstpåse på 65 miljoner kronor i väntan på söndagens ensamma vinnare, tar vi en noggrann titt på V85® i Norge. Vi granskar spårstatistiken från Klosterskogen samt undersöker vilka topptränare som ofta tar hem segern i årspremiären och vilka som verkar dra nytta av lite ”lopp i benen”.
Springrace och V85® varje dag.
Femrättsjackpotar från torsdag och fredag har gjort att söndagens multijackpot växt och väntas ha 65 miljoner i åttarättspotten.
Tittar man historiskt talar mycket för att den första V85-omgången på påskafton blir svårfunnen och välbetald.
Och att man kan hitta många vinnare från köposition.
Men innan dess vankas V85 på Norges äldsta travbana Klosterskogen.
En bana med väldigt annorlunda förutsättningar.
Trots en omkrets på 800 meter så är rakorna långa och upploppet hela 220 meter, alltså längre än alla Sveriges tusenmetersbanor förutom Axevalla.
Det innebär i sin tur att svängarna blir extremt snäva och bara 180,5 meter innan nästa raka tar vid.
Stämmer dessa officiella mått innebär det att mållinjen är placerad exakt där rakan går över i sväng, snarlikt Östersund.
Skalenligt påminner banan annars mest om Årjäng och Dannero och inte alls om svenska 800-metersbanor vilka är betydligt rundare, eller som i Åmåls fall har en lång och en snäv kurva.
Lägg därtill att det finns open stretch samt att startbilsvingen har en annan design än vi är vana vid i Sverige.
Men vilka startspår är bäst respektive sämst på denna speciella bana?
Vi har försökt ta reda på det genom att sammanställa resultat från autostartsloppen som körts på banan sedan 2020.
Eftersom det inte tävlas överdrivet ofta är det svårt att få ihop ett tillförlitligt underlag, men drygt 2 400 starttillfällen borde i alla fall ge någon form av inblick kring hur startspåren står sig mot varandra.
Notera att statistiken innefattar alla typer av sulkylopp, alltså även spårtrappor och kallblodslopp.
Spårstatistik Klosterskogen
Underlaget gäller individuella starter mellan 2020-2025
Seger- och platsprocent är harmoniserade till 100 respektive 300 procent för att gestalta vinst-/platschansen vid fulla fält med tolv hästar.
Klosterskogen 1700 autostart
Spår: segerprocent – platsprocent (ROI)
Spår 1: 12,0 – 33,1 (130)
Spår 2: 8,7 – 30,9 (52)
Spår 3: 8,5 – 28,2 (59)
Spår 4: 13,0 – 25,7 (67)
Spår 5: 10,1 – 31,5 (101)
Spår 6: 9,5 – 23,2 (86)
Spår 7: 9,5 – 21,5 (90)
Spår 8: 7,7 – 24,6 (89)
Spår 9: 6,8 – 20,8 (45)
Spår 10: 4,2 – 24,5 (23)
Spår 11: 0,0 – 15,7 (0)
Spår 12: 9,9 – 20,2 (155)
Totalt underlag: 795 starter
Klosterskogen 2100 autostart
Spår: segerprocent – platsprocent (ROI)
Spår 1: 10,5 – 32,8 (92)
Spår 2: 8,9 – 27,8 (75)
Spår 3: 7,8 – 26,1 (64)
Spår 4: 9,1 – 28,4 (72)
Spår 5: 8,8 – 24,2 (118)
Spår 6: 8,1 – 25,3 (76)
Spår 7: 11,8 – 26,7 (61)
Spår 8: 7,9 – 22,4 (134)
Spår 9: 8,7 – 24,6 (81)
Spår 10: 4,9 – 20,9 (71)
Spår 11: 5,0 – 20,6 (81)
Spår 12: 8,5 – 20,2 (55)
Totalt underlag: 1 616 starter
Kommentar: Resultaten skiljer sig markant från svenska banor där spår 4 och 5 stadigt vinner mest. På Klosterskogen är vinnarna mer jämnt fördelade varför startspåren generellt verkar ha mindre betydelse.
För att få ett tillförlitligt resultat krävs större underlag vilket blir tydligt när man tittar på exempelvis spår 7 över 2 100 meter (varifrån det varit 30 vinnare på 160 starter). Här är segerprocenten allra högst (den ”effektiva” segerprocenten ligger på 18,8 men harmoniseras till 11,7 eftersom underlaget i sig bygger på resultat för de mest framgångsrika kuskarna på banan och därför innehåller nästan 1,6 vinnare per 12 starter) medan ROI ligger bland de lägsta. Det förklaras av att en oproportionellt stor andel favoriter har vunnit härifrån. Med det i tanken kan man lätt föreställa sig att segerprocenten skulle sjunka en aning med ett större underlag.
Men oavsett det kan man dra slutsatsen att den klara fördel som hästar ”mitt bakom bilen” har i svenska lopp inte gäller på Klosterskogen. Däremot visar spår 5 högt spelvärde, precis som i Sverige.
Summerar man seger- och platsprocent samt väger in ROI över båda distanserna kan man komma till slutsatsen att det mest förmånliga utgångsläget bakom bilen på Klosterskogen sannolikt är spår 1.
Hög utdelning och många vinnare från köposition
Över till söndagens multijackpot på Rommetravet där vi kan konstatera att mycket talar för hög utdelning.
Påskdagen på Romme brukar nämligen vara klurig och hade sett miljonutdelning i fyra av de tio senaste upplagorna inför fjolåret då sju rätt betalade 838 157 kronor.
Vi tittar på medianutdelningen för V75 med hjälp av Travfakta och jämför med alla omgångar på våren.
Medianutdelning V75 sedan 2014
Romme påskafton: 241 618 kr
Alla omgångar på våren: 45 120 kr
En tydlig indikation på att denna omgång varit betydligt mer svårlöst än vad som är brukligt denna årstid.
Vi går vidare i det spåret och undersöker de vinnande positionerna under denna specifika omgång sedan 2014. Undantaget 2023 då tävlingarna flyttades till Bergsåker på grund av kvarka.
Positionsvinnare, V75 Romme påsk sedan 2014 (ej 2023)
Totalt antal V75-lopp: 77
Spets: 24
Dödens: 10
Andra utvändigt: 7
Rygg ledaren: 1
Tredje invändigt: 3
Tredje utvändigt: 7
Övriga: 25
I procent av 77 lopp
Spets: 31,2%
Dödens: 13,0%
Andra utvändigt: 9,1%
Rygg ledaren: 1,3%
Tredje invändigt: 3,9%
Tredje utvändigt: 9,1%
Övriga: 32,5%
Även om 77 lopp givetvis är ett litet underlag så är resultatet anmärkningsvärt.
Normalt sett ligger andelen vinnare från köpositon i svenska travlopp runt 13 procent.
Under Rommes påsktävlingar har köhästarna kommit in i matchen på ett helt annat sätt med seger i nästan var tredje lopp, sannolikt påverkat av väder och banunderlag.
Tittar man på prognoserna inför söndagen så ser det åter ut som att Rommes banunderlag kommer att bli allt annat än ”självspringande”.
Wäjersten vassast efter vila
Påsken är årsdebuternas tid och söndagens omgång ser en mängd spännande hästar i återkomst.
För att få en överblick har vi valt ut fyra nyckeltränare i omgången och studerat hur deras hästar brukar prestera efter uppehåll på vårkanten (mars-maj).
Statistiken är hämtad ur Travfakta och gäller starter i Sverige sedan 2020.
Daniel Wäjersten
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
244 st: 64-43-36 (26,2%/58,6%, ROI 81%)
Övriga hästar på våren
785 st: 206-138-92 (26,2%/55,5%, ROI 86%)
V75/V85
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
27 st: 6-3-3 (22,2%/44,4%, ROI 78%)
Övriga hästar på våren
151 st: 25-18-17 (16,6%/39,7%, ROI 100%)
Kommentar: I vardagstravet verkar det inte spela någon roll om Wäjerstens hästar kommer från paus, resultaten är i princip desamma. Däremot skiljer sig siffrorna på V75/V85 en smula. Här är segerprocenten högre för hästar som preparerats i träning och inte har ”lopp i kroppen”. Däremot är ROI lägre, vilket visar att spelarna varit med på noterna och förväntat sig starka prestationer efter uppehåll.
Daniel Redén
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
336 st: 105-58-35 (31,3%/58,9%, ROI 80%)
Övriga hästar på våren
584 st: 176-99-64 (30,1%/58,0%, ROI 82%)
V75/V85
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
67 st: 10-10-8 (14,9%/41,8%, ROI 55%)
Övriga hästar på våren
173 st: 41-32-18 (23,7%/52,6%, ROI 83%)
Kommentar: Precis som för Wäjersten så presterar Redéns hästar lika bra på våren överlag, oavsett om de kommer från vila eller inte. Men när det vankas comeback inom V75/V85 blir det intressant. Här har Redén betydligt sämre träffprocent än brukligt och även sällsynt låg ROI med hästar som kommer från paus. Det tyder på att man bör behandla dessa med försiktighet som spelare.
Jörgen Westholm
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
383 st: 76-50-45 (19,8%/44,6%, ROI 96%)
Övriga hästar på våren
1002 st: 160-127-126 (16,0%/41,2%, ROI 78%)
V75/V85
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
40 st: 5-3-1 (12,5%/22,5%, ROI 43%)
Övriga hästar på våren
180 st: 16-14-18 (8,9%/26,7%, ROI 47%)
Kommentar: I vardagstravet ska man verkligen passa Westholms hästar när de kommer ut efter uppehåll, då de presterar klart bättre än de som ”är igång” och ger nästan full återbetalning i toton.
Även på lördagarna är segerprocenten högre med de som har vilat, men låg ROI visar att värdet försvinner och att spelarnas förväntningar är högre än resultaten.
Fredrik Wallin
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
202 st: 20-25-24 (9,9%/34,2%, ROI 61%)
Övriga hästar på våren
496 st: 77-59-63 (15,5%/40,1%, ROI 82%)
V75/V85
Hästar efter mer än 30 dagars vila på våren
24 st: 0-3-5 (0,0%/33,3%, ROI 0%)
Övriga hästar på våren
76 st: 8-14-10 (10,5%/42,1%, ROI 105%)
Kommentar: Som vi sett på övriga tre tränare är begreppet ”lopp i kroppen” ofta överdrivet, vilket spelarna också tycks väl medvetna om. Men i Wallins fall verkar det stämma. Stallets hästar presterar betydligt sämre när de återkommer efter uppehåll, både i vardagstravet och på V75/V85. Däremot är Wallin den mest spelvärda vårtränaren av dessa fyra på lördagar när hästarna väl är igång och startar.