Så fungerar ett målfoto

,

Vad är ett målfoto?
Svaret är inte så enkelt som man kan tro.
Ett foto i ordets vanliga bemärkelse är det i alla fall inte.
Istället kan det ses som ett tidsdokument av vad som hänt över mållinjen.

Den som ser ett målfoto från ett travlopp för första gången kan lätt förledas att tro att det rör sig om ett konventionellt foto taget när ledarhästen passerar mål.
Tittar man noggrant upptäcker man att så inte är fallet.
Ekipagen ser ofta en aning förvrängda ut, ibland kan exempelvis en hov dras ut till ett långt streck.
Orsaken är att ett målfoto inte består av en bild utan av tusentals bilder tagna i en smal springa precis över mållinjen.
Närmare bestämt ett 0,3 millimeter tunt streck, det är nämligen så liten som öppningen för målkameran är.
Ingen vet nog mer om målkamerorna på svenska travbanor än Mats Berglund, som bidragit med sin expertis i över 20 år och vid tiden för det här samtalet är på väg hem efter att ha lagat målkameran på Umåker sedan en plåtbit fallit ner och skadat mekaniken.
– Genom optiken är strecket projicerat rakt över mållinjen till en referens som sitter på motsatta sidan kameran och markerar mållinjens position. När någonting passerar den här linjen exponeras filmen som kontinuerligt tar upp till 2 000 bilder per sekund, förklarar Berglund.
När dessa små remsor fogas samman framkommer en bild som påminner om hur det såg ut på upploppet – därför är det lätt att vid en första anblick tro att det rör som om ett konventionellt fotografi.
Men i själva verket är det alltså massor av små tidsfragment från passerandet av själva mållinjen.
Målfoton hade exempelvis sett väldigt annorlunda ut om man utnyttjat kamerans fulla potential.
– Kamerorna kan mäta upp till 1/10 000 dels sekunds noggrannhet, men inom travet mäter man med 1/769 dels sekund. Skulle man exponera snabbare skulle hästarna bli oproportionerliga, de skulle dras ut och bli alldeles för långa.

Snabba hästar blir kortare
Det betyder att avstånden på ett målfoto inte är ett avstånd i längd utan i tid.
Springer hästarna väldigt fort precis över mållinjen blir ekipagen aningen kortare och avstånd ser kortare ut än de var i verkligheten.
Motsatt gäller om de springer ovanligt långsamt.
Det förklarar också effekter som på bilden ovan där häst 11 får ett kraftigt deformerat framben.
Anledningen är att hästen klivit precis i springan för målkameran och att hoven blivit kvar där under ett stort antal bilder innan hästen tagit nästa steg.

Frågor till målkameraexpert Mats Berglund:

Skulle en högre noggrannhet betyda att det blir färre döda lopp?
– Nej, så enkelt är det inte. Målfotot är ett hjälpmedel för måldomaren som avgör ordningsföljden i mål. Men det finns en gräns för vad det mänskliga ögat kan uppfatta. Går man ner på pixelnivå , det vill säga förstorar för mycket, är det svårt att urskilja vad som är en nos och vad som är något annat.
Vad är det vanligaste problemet som kan uppkomma med en målkamera?
– Även om ingenting är hundraprocentigt så är driftsäkerheten generellt väldigt hög. Jag skulle säga att 99,5 procent av alla problem som uppkommer är operatörsrelaterade. Därför är målfotografen på varje bana en extremt viktig person.
Kan du ge ett exempel?
– Säg att det störtregnat så att hela banan är dyblöt. Det är vattenpölar som blänker överallt, sedan slår man på all banbelysning. Då är det väldigt viktigt att den som sköter målkameran vet vad man måste göra inställningsmässigt för att få rätt fotografiska förhållanden.
Är det likadana målkameror på alla banor?
– Ja, för två år sedan gjordes en uppdatering så att alla banor har samma utrustning. Fördelen är att alla målkameraoperatörer känner igen sig och blir resurser för alla banor gemensamt, om någon exempelvis blir sjuk, samt att uppgraderingar och utbildning kan göras centralt.
Vem är det som tillverkar kamerorna?
– Schweiziska Omega – Swiss Timing. Det är samma teknik som används under till exempel OS. Optiken kommer från Nikon.
Var sitter målkamerorna?
– Placeringen är beroende på var måldomartornet är placerat. Det kan vara på väldigt långt avstånd som på Solvalla där den sitter högt uppe under taket på publiksidan. En del sitter nära banan där måldomartornet är en separat egen byggnad på insidan av banan. Även om tekniken är densamma så är varje bana unik när det gäller optik och fundament.
Spelar det någon roll hur högt kameran sitter?
– En optimerad vinkel är 30 grader mot mittpunkten på banan, men det viktigaste för travet är en vinkel där man kan se över hela mållinjen utan att hästarna skymmer varandra, den får alltså inte sitta för lågt. På Solvalla har man en stor vinkel vilket gör att man ser hästarna lite uppifrån. Sedan avgör optiken att man får bästa förhållanden.
Vad är viktigast för att få klara målfoton?
– Självklart ljuset. Rekommendationen är att ha minimum 800 lux jämnt över mållinjen. Solvalla har gjort ett fantastiskt bra jobb och har 2000 lux vilket innebär nästan dagsljus på kvällarna. Sedan finns det banor där det fortfarande är betydligt sämre förhållanden och då kan det bli mycket tuffare arbete för målkameraoperatören att filma optimalt och ge absolut bästa underlag till måldomarnämnden.
När du slår upp en travtidning, är målfotona det första du tittar på?
– Ja, det måste jag erkänna.

Robin Johansson, Kanal 75